jencatos

Nu är hundkörningen som bäst. Varmt och skönt och hårda spår. Om man är ute på förmiddagen, vill säga. För någon vecka sedan höll snön på att försvinna i rekordfart. Jag brukar kunna köra på påsklovet och hann faktiskt hinna bli lite orolig.  Men tack och lov blev det kallt på nätterna och har varit så nu i en och en halv vecka. Att korsa vägarna är ju inte så kul eftersom de är bara. Asfalt och grus är ju inte så bra för plastbelag.. Och jag orkar inte bära släden. Men jag spara belagen genom att springa bakom släden. Den värsta biten är mellan åkern och till skoterleden. Där är det helt utan snö.
Idag åkte jag till Ilforsen och tillbaka. Härligt! Det är mest sandhed där. Andra vägar där jag brukar åka har det tinat upp stenar ur snön.

Igår så lurade jag ut min dotter på lite skaråkning på skidor. Det blev kaos och skratt. Vi hade två hundar var. Hon hade Jane och Mårran och jag hade Wiliam och Sniff. Det gick bra ända till dess att vi skulle svänga första gången. Skidorna skar och Maja stöp och hundarna sprag. Tur att de är som de är för de sprang runt åkern varv på varv och vi försökte fånga dem gång på gång. :)
Jag genade över åkern med mina hundar men ramlade många gånger när jag försökte kasta mej över linan. Stanna?? De tomsprang av ren glädje. Mårran försökte stanna några gånger men Jane bara ökade. Till slut fick dottern fast dem. Då lämnade vi varsin hund hemma och åkte ut på nytt.